Söndagstankar på soffan efter jobbet

Glädjen över det lilla i vardagen.

Över livet.

Det nya. Det som ska komma.

Det gamla och invanda. Det trygga.

Tacksamheten över det som är bra.

Som bubblande kolsyra på insidan. Plötsligt pyser den över.

Lägger sig som ett skyddande skal runtom. Får det stora och skrämmande där ute att bli oviktigt.

Gör världens debatter och osämjor oviktiga. I ljuset av kärleken blir hatet litet och ofarligt.

 

För kärleken övervinner allt. Den dömer inte och vill inget ont.

I min bibel är det det som lyser igenom.

Älska din nästa och din fiende. Döm inte, så blir inte heller du dömd.

Med det mått som du mäter upp ska det bli uppmätt åt dig.

Orden följer direkt på uppmaningen bekymra dig inte. Var dag har nog av sin egen plåga.

Han som skapat dig i moderlivet har också lovat att bära.

 

Så jag ligger kvar på soffan och gläds över livet. Lägger bort oron.

Stänger ute de hätska debatterna och hatet. Och väljer att inte döma, inte ens de som dömer andra.

Kärleken övervinner allt. Det är ju en sådan värld jag önskar mig.

För mitt barns skull. För alla små runtomkring.

Om det inte börjar här, i vårt stilla hem, en söndag på soffan, så var?

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *