Snart ett år!

Om mindre än tre veckor fyller Algot ett år (hjälp!! vart tog tiden vägen??). Tänk så fort ett år går, och samtidigt så mycket som hinner hända. Det där lilla, lilla knytet som lades upp i min famn klockan 12.25 den 15 juni. Som bara pep och stånkade lite, så att jag trodde att han inte andades. Inte ens tre kilo vägde han, en liten, liten kropp, med långa, taniga armar och ben. Jordens och världshistoriens sötaste bebis!

De sista veckorna har det blivit så uppenbart att han inte är någon bebis längre. Han har vuxit, han lär sig nya saker hela tiden och han kommunicerar på alla möjliga sätt.

Inspirerad av en av de bloggar jag läser tänkte jag skriva lite om hur Algot är nu, strax innan sin ettårsdag. För det där att man glömmer snabbt, är ju snarast en underdrift!

Algot 11 månader:

  • Glad för det mesta, många kommenterar faktiskt, just det, att han verkar vara så glad jämt. Hoppas så att det ska få fortsätta så!
  • Älskar att gå ut. Oavsett tid på dygnet, hur trött, ledsen eller gnällig han är sekunden innan, så fort vi går ut genom dörren skiner han upp i ett leende.
  • Älskar att träffa människor. Kan vara lite avvaktande en stund med nya människor, men människor som han känner blir han alldeles glad och sprattlig av att se. Särskilt när hans pappa kommer in i rummet, eller när pojkarna i andra delen av huset är i närheten.
  • Har en alldeles egen sorts viftande med armarna (tänk typ en dirigent som vill att orkestern ska spela “mer, mer, mer, starkare, starkare!”) för att uttrycka starka känslor – glädje, förväntan, ilska, frustration, vill, vill inte.
  • Tar sig fram riktigt snabbt genom hela huset, framför allt genom att ligga på magen och dra sig fram med armarna, som en liten säl. Han kan krypa, men gör det bara i oländig terräng, som över trösklar, stolsben och gräs.
  • Kan sitta länge, länge och pilla med och undersöka sina leksaker och böcker, är överlag en ganska stillsam pojke.
  • Gillar att kramas, trycker sig intill och slår armarna om halsen.
  • Har världens sötaste ben, små, runda, mjuka och så gosiga. Jag måste alltid klämma och pussa lite på dem, när jag ser honom barbent.
  • Kan resa sig själv, med stöd, men gör det nästan aldrig – precis som med så mycket annat han lärt sig under året, han kan, men han gör det inte.
  • Börjar gilla att gåträna, när vi håller honom i händerna.
  • Har svårt att komma till ro och somna, framför allt på kvällen och natten. Där brås han på mig… Han ammar fortfarande minst ett par gånger på natten, och ett par gånger på dagen.
  • Är lik sin pappa, på nästan alla områden. Lång, hår som lockar sig när det blir fuktigt, glugg mellan framtänderna, gillar att undersöka hur saker fungerar, allmänt go och glad, osv. Så charmigt! De två finaste killarna i världen!
  • Vill alltid plocka med sakerna i diskmaskinen när luckan är öppen, så nu får det absolut inte vara några farliga saker på undervåningen. Han kommer ålande så fort jag öppnar, och blir så arg varje gång jag stänger luckan. Jag ser fram emot tiden när han plockar ur och i all disken åt oss!
  • Har senaste veckan slutat sova två gånger på dagen, nu sover han bara en gång. Precis när jag hunnit tänka att “nu har vi fått in en bra rutin på våra dagar”, så ändras de igen.
  • Gillar det mesta i matväg. Favoriterna just nu är kidneybönor, gröna ärtor, tomater, ost, leverpastej, banan, päron.
  • Oftast vill han äta allt själv, helst med händerna, men ibland litegrann med sked, om vi lägger upp mat på skeden åt honom. Tallriken flyger dock all världens väg, efter att först ha vänts upp och ner, så vi lägger upp lite mat direkt på bordet åt honom.
  • Älskar att bada, både i badbaljan och i simbassäng. Vi gömmer badbaljan tills det är baddags, för att inte få hysteriska utbrott varje gång vi är i badrummet.
  • Om vi frågar efter lampan och klockan så tittar han åt rätt håll, ibland pekar han (med hela handen). Frågar vi efter magen så klappar han sig på magen (eller bröstkorgen, ibland, men det är ju inte så noga). Frågar jag var näsan är, så tar han min hand och för den till min näsa.
  • Han gillar när vi läser böcker tillsammans, särskilt boken med traktorer och bilar, och boken med djur. Han tittar glatt upp på mig när jag gör djurljuden.
  • Han vaknar alltid med ett ryck, sätter sig upp och ser glad ut direkt (när han sovit färdigt, vill säga).
  • Vill gärna göra “indian-ljud” (ni vet, man hojtar och slår han handen för munnen), helst med min hand, och helst tidigt på morgonen, när han precis vaknat. Han tar min hand och drar den mot sin mun, och sen mot min mun, om och om igen. Men han kan själv med sin hand också.
  • Tycker väldigt mycket om musik. Sitter gärna i knäet när någon av oss spelar piano eller sjunger. Och bankar gärna med på pianot med sina små händer. Om vi sjunger en sång med rörelser (typ imse vimse spindel), tar han mina händer så fort sången är slut och visar att han vill att vi ska göra det igen.
  • Överlag är han världens gosigaste lilla kille. Alldeles lagom mjuk, rund och gosig. Tänk att man kan älska någon så mycket! Är så otroligt tacksam att jag har honom, och för det här första året som hans mamma!

IMG_20160517_072820

IMG_20160522_093703

IMG_20160522_110813

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *