Lever i nuet

Det är verkligen en förmån att få vara hemma med barnen, och jag är så glad och tacksam att jag har dem. Samtidigt är det verkligen inte lätt, att räcka till för bådas behov och “göra rätt” som förälder.

Jag lever verkligen i nuet (carpe diem hahaha), dvs. jag tänker att så som det är nu kommer det alltid att vara. Om vi har en konfliktfri, mysig halvtimme och jag hinner fixa något som jag vill eller måste få gjort, så tänker jag att jag är verkligen bra på det här, så fint och harmoniskt vi har det. Sen börjar båda barnen skrika, maten kokar över, jag svettas och tappar tålamodet. Och tänker att det här går inte, varför får jag inte ihop det. Alla andra lyckas ju så bra.

När jag äntligen får en lugn stund i soffan, oftast med en sovande och/eller ammande bebis i famnen, så tänker jag ibland på allt jag skulle vilja skriva. Men nästan alltid är jag så trött i huvudet att jag inte orkar formulera mig.

I stället slösurfar jag på nätet eller tittar på film. Och försöker tänka att så får det vara. Allting har sin tid. Och den här tiden, med upphackad sömn och minimalt med vilostunder, den måste vi bara ta oss igenom.

Så de där dagarna när vi bara faller ihop i en gråtande hög på golvet, då måste vi försöka vara snälla mot varandra och oss själva. Det kommer andra tider. Tror jag. Hoppas jag.

En trött hög på golvet

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *