Kalasen avlöser varandra i våra familjer i år. Härligt, tycker jag, som älskar att fira vad som firas kan, tillsammans med människor som jag tycker om! Igår var det svärmors tur att fira sin 70-årsdag.

Vi hjälptes åt att styra ihop en israelisk buffé med spännande och goda rätter, som falafel, shwarmakyckling, lammgryta, tabouleh, hummus, simanimsallad och en massa annat gott. Till efterrätt ett gäng tårtor och goda kakor.

DSC_3055

Stressnivån i fredags kväll var tämligen hög i vårt kök, när ett av mina bidrag blev så här:

DSC_3054

obakade och kladdiga muffins, samt kladdiga och brända muffins. Min käre make tyckte ändå att muffinsarna smakade gott, eftersom han gillar kaksmet… Tack, för ditt stöd! Men det finns ju kakor i affären också, så vi löste det på vägen till kalaset.

Algot, som också gillar festligheter och trevliga människor, var på ett strålande humör hela dagen, och njöt av uppmärksamheten som följer med att vara yngst i en skara av 15 barnbarn och ungefär lika många vuxna. Tänk att vi får ha en så härlig familj, kände mig så tacksam hela dagen!

I natt sov vi som stockar allihopa, skönt det, för natten innan var vi vakna med gråtande bebis en timme. Hoppas på lugna nätter nu framöver, för nu är jag gräsänka några dagar, medan Jon är borta på jobbuppdrag.

Trots att det var så blåsigt att vi nästan blåste bort idag, så gjorde vi ändå en liten utflykt på förmiddagen. Vi körde en bit, till en gård med djur. Alla gårdar här i närheten har bara hästar, så nu åkte vi en liten bit längre, och fick se grisar, får och kor.

Algot somnade lagom tills vi kom fram, och när han väl vaknade var den brummande traktorn mer intressant än de söta lammen och griskultingarna. Men fyraåringen som var med hojtade glatt att vi måste skynda oss att komma och lyssna när fåren “mäade”. Och griskultingar kan vara bland det sötaste som finns.

DSC_3032x

Igår gjorde jag något som jag aldrig gjort förut, men som jag ofta tänkt att jag skulle vilja göra. Jag gjorde nässelsoppa, på brännässlor som jag plockat själv. Om jag förstått saken rätt, så blir nässelsoppa godast på “späda nässlor”, dvs. de som nyss kommit upp. Så bästa nässelsoppetiden borde vara nu.

Jag följde ett recept i Vår Kokbok. Och det var hur enkelt som helst. Jag tog på mina fina trädgårdshandskar, som jag fick när jag fyllde år, och skred till verket. Klippte ner ett par liter brännäslor, som jag hittade vid vägkanten. Stoppade dem i en påse och gick hem.

DSC_2994

Väl hemma sköljde jag dem noga i vatten. Sedan repade jag av bladen från de grövsta stjälkarna (med trädgårdshandskarna på!). Så kokade jag dem i saltat vatten i fem minuter.

DSC_3012

När jag hällt av vattnet körde jag nässlorna i matberederaren någon minut. Sedan fräste jag alltihopa i smör i en gryta. På med några matskedar mjöl, och sedan rördes en liter vatten ner. Två buljongtärningar fick koka med i ca fem minuter. Sedan var det klart.

DSC_3018

Supergott blev det! Med ägghalvor så klart. Smakade som en bättre spenatsoppa. Kan verkligen rekommendera det – billigt, enkelt (visserligen några omständliga moment med handskarna på, och jag var på helspänn för att inte bränna mig, eller tappa ner något på golvet, som Algot skulle få tag på, men utöver det var det verkligen inte svårt), snabbt (knappt en halvtimmas jobb för hela kalaset), och så nyttigt!

Idag är det tio månader sedan min lill-skrutt föddes! Mitt underbara lilla barn, som förgyller vårt liv!

Min glade lille kille, som ler och skrattar, viftar med sina runda armar när han blir glad, ivrig, arg eller ledsen.

Min nyfikna upptäckare, som ålar fram på golvet och ger sig ut på längre och längre upptäcksfärder. Som upptäcker nya smaker, och glatt pillar i sig det mesta i matväg, särskilt tomater, ärtor, broccoli, hummus och päron.

Min smarta kommunikatör, som börjar förstå vissa ord och tydligt kan visa vad han vill och inte vill. Som älskar att bada, och skriker i högan sky tills jag hunnit få av honom kläderna och stoppat ner honom i vattnet, när han ser att jag spolat upp vatten i badbaljan.

Min musikaliske lillsprutt, som älskar musik, och gärna sitter i knät och klinkar med på pianot.

Det är så fantastiskt roligt att få se honom växa och utvecklas, att lära känna mer och mer vem han är.

För att fira riktigt har han sovit i sin egen säng hela natten, och somnat om snabbt med bara en lugnande hand på sig. Inga långa skrikstunder och ingen amning. Hjälp, vad tiden går fort – min lilla älskling håller på att bli stor!

DSC_2969

Att sluta nattamma, enligt böckerna: “Ge det 3-4 nätter, sedan kommer bebisen vänja sig och somna om utan att behöva amma.”

Att sluta nattamma, i verkligheten: Natt nr 10. Bebisen vaknar mitt i natten igen, är ledsen ca en timme, somnar om, utan amning. Mamman är på bristningsgränsen. Pappan kliver in, lugn som en filbunke, och styr upp hela “kalaset”.